Ett familjehotell – vad var det?

“Var och en i detta familjehotell är en självständig hyresgäst som i ett vanligt hyreshus. I familjehotellet finnes dock viss service, som ett vanligt hyreshus ej kan erbjuda.”
(Citatet är hämtat ur byggmästare Olle Engkvists brochyr: “Familjehotellet Nockebyhov” – ett namn synonymt med Nockeby Familjehotell.)

 


(En annons för Kollektivhuset Blackeberg. I texten under står bland annat: “Besök den välsorterade livsmedelsaffären i Kollektivhuset i Blackeberg /…/ Pröva våra hembakade wienerbröd! Lunch- och middagsgäster emottagas i kollektivhusets restaurant.”) 

 Bostadsstandarden i Sverige hörde till de lägsta i Europa under tidigt 1900-tal och att åtgärda bostäderna blev en av de viktigaste politiska frågorna för den socialdemokratiska regeringen. 1928 använde Per Albin Hansson det goda hemmet som en liknelse för det land som nu skulle byggas. ”I det goda hemmet råder likhet, omtanke, samarbete och hjälpsamhet”. Bostadsbyggandet tog fart och många flerbostadshus byggdes i och kring städerna med moderna lägenheter, framför allt för trångbodda barnfamiljer.

Trångboddheten innebar att man fick tränga ihop sig flera stycken i utdragssoffor och dåliga sängar i köket eller bostadens enda rum. Bristande hygien och sjukdomar gjorde inte situationen bättre.

Alva och Gunnar Myrdal verkade för sociala reformer på flera sätt, bland annat genom boken Kris i befolkningsfrågan (1934). Där menade de att det sjunkande födelsetalet i landet var en följd av den låga bostadsstandarden. En av deras idéer för att få fart på barnafödandet, förutom att bygga moderna bostäder, var att ansvaret för barnen skulle delas mellan hem och samhälle. God service för barnfamiljer var också den bakomliggande tanken med kollektivhus som Alva Myrdal arbetade för. Här skulle kvinnorna äntligen slippa det förslavande hemarbetet och kunna förvärvsarbeta precis som männen. Här kunde familjen äta sin måltid i husets gemensamma restaurang och även barnpassning, tvätt och städning ordnades på ett professionellt sätt av de anställda som skötte husets markservice.
Efter kriget satte bostadsfrågan fart på nytt. Kollektivhusen var sociala experiment som kanske inte fungerade fullt ut – men de sådde frön till idéer som ännu lever kvar i vårt samhälle. Då det med åren blev allt kostsammare att driva familjehotellen, las de ner.

Nockeby Familjehotell med dess park, är av stort värde för att förstå 1950-talets stadsbyggande och dåtida arkitektur. Här finns en yrkes- och hantverksskicklighet och ett påkostat materialval, som på ett tydligt sätt talar till oss om tidens framtidsoptimism.
Idag är Nockeby Familjehotell nyligen ombildat till bostadsrättsförening och i lokalen där den vackra restaurangen en gång låg, är Stockholms stads förskola sedan många år en hyresgäst.

I likhet med Markeliushuset på kungsholmen (Stockholms första kollektivhus fr. 1935) har Nockeby Familjehotell för de allra flesta fallit i glömska. Där fick den särpräglade 30-tals arkitekturen stå kvar även om huset länge fick förfalla ända tills den amerikanska professorn i formlära och industridesign, Cheryl Akner-Koler flyttade in på 80-talet och insåg vilken pärla hon funnit. Markeliushuset har idag återfått mycket av sitt ursprungliga utseende – däribland fasadens och entréns färgsättning. På samma sätt har lägenheterna i huset renoverats med stor försiktighet och respekt för idéerna bakom huset. Renoveringen under ledning av arkitekten Jan Lisinski lyckades så väl att huset blivit förklarat som byggnadsminne. 1994 valdes det dessutom till Sveriges vackraste hus.
IMG_6833IMG_6837

(Hus och Hem nr 12, 2003)

 

Ett liknande renoveringsarbete för vårt eget hus – Nockeby Familjehotell – är något som vi gärna ser fram emot!
Tiden efter kriget var omvälvande i svenskt bostadsbyggande – även om man byggde massor av bostäder var fortfarande material och hantverk av hög kvalitet.

(Allt material på denna sida är upphovsrättsligt skyddat)

Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

w

Connecting to %s