En fornborg på höjden

 

IMG_6889 IMG_6880

IMG_6890IMG_6845

IMG_6887

En rundvandring…
Precis som i ritningarna över Familjehotellet Nockebyhov, är ingenting kring dess park ogenomtänkt eller ren slump. Då man ser innergården förstår man att byggnaden snarare anpassats efter naturens möjligheter än tvärtom. En modern skogs-, naturpark har här skulpterats fram. Huskroppen näst intill ringlar över den kraftigt kuperade marken, där den placerats i en bågform mot söder och väster. Hus B, med sin huvudentré och sitt stora glasparti från gården, ligger mitt i den sänka som lämnat spår efter tidigare fornsjö och här i den något fetare jorden, växer flertalet av gårdens lövträd. Trädgården är en förlängning av Judarreservatet, som skurits av genom den i berget delande och insprängda Gubbkärrsvägen.

IMG_6316

Det berömda paret Lisa och Walter Bauer (hon – illustratör, glaskonstnär, han -trädgårdsarkitekt) hade ett mycket nära samarbete med arkitekterna  Sven Backström och Leif Reinius, då trädgården ritades i samklang med det stora Familjehotellet. Därför måste man också uppfatta park och byggnad som en sammanhållen entitet – vilket de även av Stadsmuseet grönklassats som.
–  Det berättas hur arkitekterna Backström och Reinius vid flera uppdrag delade ett arbetsrum, där skrivborden var ställda mitt emot varandra och där de efter lunchtid bytte sida för att istället studera och skissa på varandras ritningar.

Walter Bauer som är berömd för att ha återuppbyggt historiska parker, arbetade samma år med två projekt. Det ena var återuppbyggandet av Drottningholmsparken och det andra, Familjehotellet Nockebyhovs trädgårdspark. Det är alltså inte för inte, som man även ser influenser från 1700-talet i såväl byggnads- som trädgårdsarkitektur. Invid Turkiska tältet (koppartältet) växer eken som skänker skugga och minner om Gustav III:s Engelska parker på Haga och Drottningholm. Denna ek har den typiska karaktären av ett vårdträd, där den står på gårdsplanen, vid huskroppens stora vinkel och mitt. Detta träd är ett av de få, som benämns vid sitt namn – ”Ek” – på trädgårdsritningarna och med sin livslängd på 1000 år, har det betydelsen av att väcka tankar såväl bakåt som framåt i historien – tankar kring kontinuitet, liv och död.  ???????????????????????????????

 

Även vattenspelen på muren mot Gubbkärrsvägen, är naturligtvis en referens till Drottningholmsparkens vattenkaskader, som även dessa restaurerades av Bauer.

IMG_6530

 

I slänten bakom Turkiska tältet, har trappstenar anlagts, och varje år röjdes marken här, för utplantering av nya vårlökar. Själva tältet som ritades om till ett modernt koppartält med stora fönsterpartier bär bokstavligen med sig historien från 1700-talet, då den yttre kopparbeklädnaden härrör från ett nedtaget koppartält ute på Haga. Denna koppar ingår även i de baldakiner som monterats över framsidans entréer till hus A och B.

IMG_645677. IMG_6498  79. IMG_6500

Trädgården är framför allt en svensk naturpark, som uttrycker samma slags värderingar om ”den enkla friska skönheten” som man vid denna tid, så hett diskuterade inom bostadsfrågan. Här finns trädslag och natur som är typiska för Uppland och Södermanland men i synnerhet för Bromma socken.

Både träd och fornlämningar var hjärtefrågor som lyftes fram och debatterades i Bromma Hembygdsförenings årsskrift (BHÅ), åren strax innan Familjehotellet med dess park ritades. Uppsatserna vädjade till att slå vakt om lövträden i Brommaskogarna och här riktades även kritik mot en ovarsam nedtagning av blandskogen. Docent Edvard Wibeck, var den som i synnerhet förde ordet och han refererade till arbeten som givits ut av Rådet till skydd för Stockholms skönhet under 1920- och 30-talet, vilka pekade på att samma frågeställningar och oro kring Brommas träd och marker, redan då uppmärksammats. Även Ebba Hult de Geer, publicerade sig ett antal gånger i BHF:s årskrift och väckte, med sitt stora kunnande, bland annat intresset för Brommaflaket, vattenleder och de stora klippblocken. Här erbjöds Brommabon en ingående redogörelse för hur forntidens Brommaland sett ut – en arkipelag som genomkorsats av vattenvägar i skilda riktningar och med stränder – branta och skogsbeväxta. Hult de Geer, intresserade även läsaren för fornborgar och försvarsverk och skrev bland annat om Lokelundens fornborg vid Bromma Riksby, Hummelmoraborgen på det så kallade Gåsberget, Kyrkborgen och Gjallarborgen. Man kan förstå om detta gav intryck åt den som själv ville lämna spår efter sig, i form av arkitektur och bebyggelse. Att anpassa huskroppen efter naturen är ett sätt – ett annat är att anspela på tidigare forntidsarkitektur och låta en egen ”försvarsborg” träda fram på Nockebyhovshöjden.

IMG_6852IMG_6854

Där Familjehotellet ligger på en höjd, kan det beskådas från långt håll. Bergbranten i östlig riktning upp emot hus C, är tvär och fylld av klippblock, stenar, grottor och stengryt och här lyser den bågformade huskroppen i skiftande rött och mönstermurat gult fasadtegel, då solen om morgonen går upp i väst. Huset liksom parken ger associationer åt flera olika tidslager och epoker på en och samma gång.

IMG_6879

8. IMG_5657

(Som vackrast är det handslagna och specialbrända teglet efter regnet. Notera även koppartaket.)

 

I sydlig riktning, framför hus C och husets huvudentré, finns från Gubbkärrsvägen sett en stenmur som bygger upp den delvis bortsprängda klippan. I muren sitter skålformade planteringskärl som även var försedda med vattenledningar och  kunde användas som vattenspel, där vattnet kunde rinna “…från hon i en liten damm omgiven av mossiga block”. 

IMG_6195
Utmed samma mur, från motsatt håll, fanns från början även platsbyggda bänkar och planteringar inom stenlagda terrasser. Längs med hela huset, mot vägen till, växer ännu buskar och träd av olika slag som var på modet vid 1950-talet. Bland annat tall, idegran, doftschersmin, japansk kerria och korallkornell. Likaså har ett mindre klippblock fått stå kvar invid en av entréerna till hus A, som en påminnelse om det ursprungliga och den vilda naturen i Judarreservatet på andra sidan Gubbkärrsvägen.

IMG_6903

Den bågformade byggnaden innesluter en trygg borggård , och vid parkens motsatta sida sträcker sig ett rundpolerat berg upp mot ytterligare en höjd, för att sedan slutta brant ner mot granntomten, vilken även denna är bebyggd med ett hus ritat av Backström och Reinius – Nockebyhus, Sällskapet Vänner till Pauvres Honteux.

IMG_6819IMG_6825

Träden som står i parkens mitt och i dess sänka, skapar en böljande mjuk struktur, till skillnad från tallarna på sänkans östra strand, med sin strama pelarsal av barrträd . På berget växer mossa, blåbärsris och klipptallar och i parken råder enkelhet och stillhet. Det är en skönhet synonym med det funktionella.

IMG_6827  75. IMG_6496

IMG_6814

IMG_6817IMG_6826

Trädgårdsparken framför hus A var från början indelad i mindre rum, med en av alla de lekplatser (sandlådor, gungor, cykelbana för småbarn och en bygglekplats), som anlades för att minska slitaget på de gröna ytorna. Barn skulle inte längre hutas åt och trängas undan, istället ges här exempel på nya tankegångar, där efterkrigstidens ”kompetenta barn” leds bort från de gröna ytorna för att istället leka på anvisad plats.

IMG_6235

Här var tänkt att bli en: “bana för småcyklar”, “sandlåda av stockar”, “bakbord” och “lekfält i gräs eller grus”.

 

På den västra stranden om fornsjöns sänka, ligger nog trädgårdsparkens allra vackraste skulptur, ett söndersplittrat stenblock, i likhet med Ulvrunblocket och det stora klippblocket Ålstenen i Bromma. På samma vis som dessa mer kända block, stöttas detta klippblock här i parken av uppskjuten moränjord och man ser spår efter stormvågor som skapat grottor vid foten och underminerat stenen så att den till sist gått mitt itu. Detta klippblock byggde Bauer medvetet in i parken och lät i ritningarna trädgårdsgångar leda runt och emellan blockhalvorna. De sneda tallarna invid blocket förhöjer det dramatiska uttrycket och alldeles invid bergväggen, har en inramning avsedd för planteringar, murats.

6. IMG_3719IMG_6236

 

Mitt emot det stora stenblocket, alldeles invid kanten av sänkan där trappstenarna leder ner mot Turkiska tältet, ligger även en stensättning som formats för att likna en fornlämning. Här fanns tidigare en anlagd blomsterplantering.

74. IMG_6459

 

Trappan ner mot Turkiska tältet, är ett exempel på hur bryggan mellan de olika historiska lagren bokstavligt framskapats. Man går från forntid till 1700-tal och nutid. Härefter var avsikten var att man skulle kunna förflytta sig vidare upp från fornsjöns sänka, och mot den strama delen av parken som ligger framför hus C. En annan trappa var planerad upp mot den östra sidan där det idag växer en blomsterrabatt.

4.5.

IMG_6456

 

 

 

(Allt material på denna sida är upphovsrättsligt skyddat)

Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

w

Connecting to %s