Husets konstverk

Husets konstverk hittar man i det tidigare familjehotellets stora och mindre matsal, Turkiska tältet.
Efter att tidare hyresvärd låtit bli att skydda  målningarna innan lokalen hyrdes ut som förskola – mår dessa målningar tyvärr inte särskilt bra.
Denna konst är i akut behov av renovering – annars kommer den att försvinna!
Miljön ligger i husets absoluta hjärta och en önskan hos många, är att lokalerna ska bli mer tillgängliga för samtliga boende i huset.

99. IMG_6598

Ovanpå den bemålade väggen sitter anslagstavlor, kludd, smuts och skyltar av olika slag.

 

 

 

101. IMG_6573102. IMG_6574

103. IMG_6575104. IMG_6576

105. IMG_6577

 

 

106. IMG_6578

 

 

111. IMG_6583113. IMG_6585

 

 

 

(Tyvärr blir 4 följande bilder felvända i bloggen.)

???????????????????????????????

???????????????????????????????

??????????????????????????????????????????????????????????????

 

 

Denna abstrakta konst smyckar väggarna i Turkiska tältet:

85. IMG_655489. IMG_6558

 

96. IMG_656586. IMG_6555     93. IMG_6562

(Allt material på denna sida är upphovsrättsligt skyddat)

 

Advertisements

Husets portar och entréer

Dessa portar är även dokumenterade och utlagda på Riksantikvarieämbetets sida och bebyggelseregister: Swedish National Heritage Board.

 

IMG_6894   IMG_6887

IMG_6199IMG_6897
Huvudentrén – emot muren där parkeringen ligger idag fanns från början planer för fastsatta bänkar.

 

 

Backskåran 3:

IMG_6902

 

 

 

Två mindre entréer:

IMG_6898IMG_6906

 

 

Familjehotellets gamla köksingång:

IMG_6901

 

 

 

Gamla lekskolan:

IMG_6828IMG_6829

IMG_6908

 

 

 

Entré till Familjehotellets matsal och det Turkiska tältet – numera förskolans lokaler: 

68. IMG_6495IMG_6814

 

(Allt material på denna sida är upphovsrättsligt skyddat)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

En fornborg på höjden

 

IMG_6889 IMG_6880

IMG_6890IMG_6845

IMG_6887

En rundvandring…
Precis som i ritningarna över Familjehotellet Nockebyhov, är ingenting kring dess park ogenomtänkt eller ren slump. Då man ser innergården förstår man att byggnaden snarare anpassats efter naturens möjligheter än tvärtom. En modern skogs-, naturpark har här skulpterats fram. Huskroppen näst intill ringlar över den kraftigt kuperade marken, där den placerats i en bågform mot söder och väster. Hus B, med sin huvudentré och sitt stora glasparti från gården, ligger mitt i den sänka som lämnat spår efter tidigare fornsjö och här i den något fetare jorden, växer flertalet av gårdens lövträd. Trädgården är en förlängning av Judarreservatet, som skurits av genom den i berget delande och insprängda Gubbkärrsvägen.

IMG_6316

Det berömda paret Lisa och Walter Bauer (hon – illustratör, glaskonstnär, han -trädgårdsarkitekt) hade ett mycket nära samarbete med arkitekterna  Sven Backström och Leif Reinius, då trädgården ritades i samklang med det stora Familjehotellet. Därför måste man också uppfatta park och byggnad som en sammanhållen entitet – vilket de även av Stadsmuseet grönklassats som.
–  Det berättas hur arkitekterna Backström och Reinius vid flera uppdrag delade ett arbetsrum, där skrivborden var ställda mitt emot varandra och där de efter lunchtid bytte sida för att istället studera och skissa på varandras ritningar.

Walter Bauer som är berömd för att ha återuppbyggt historiska parker, arbetade samma år med två projekt. Det ena var återuppbyggandet av Drottningholmsparken och det andra, Familjehotellet Nockebyhovs trädgårdspark. Det är alltså inte för inte, som man även ser influenser från 1700-talet i såväl byggnads- som trädgårdsarkitektur. Invid Turkiska tältet (koppartältet) växer eken som skänker skugga och minner om Gustav III:s Engelska parker på Haga och Drottningholm. Denna ek har den typiska karaktären av ett vårdträd, där den står på gårdsplanen, vid huskroppens stora vinkel och mitt. Detta träd är ett av de få, som benämns vid sitt namn – ”Ek” – på trädgårdsritningarna och med sin livslängd på 1000 år, har det betydelsen av att väcka tankar såväl bakåt som framåt i historien – tankar kring kontinuitet, liv och död.  ???????????????????????????????

 

Även vattenspelen på muren mot Gubbkärrsvägen, är naturligtvis en referens till Drottningholmsparkens vattenkaskader, som även dessa restaurerades av Bauer.

IMG_6530

 

I slänten bakom Turkiska tältet, har trappstenar anlagts, och varje år röjdes marken här, för utplantering av nya vårlökar. Själva tältet som ritades om till ett modernt koppartält med stora fönsterpartier bär bokstavligen med sig historien från 1700-talet, då den yttre kopparbeklädnaden härrör från ett nedtaget koppartält ute på Haga. Denna koppar ingår även i de baldakiner som monterats över framsidans entréer till hus A och B.

IMG_645677. IMG_6498  79. IMG_6500

Trädgården är framför allt en svensk naturpark, som uttrycker samma slags värderingar om ”den enkla friska skönheten” som man vid denna tid, så hett diskuterade inom bostadsfrågan. Här finns trädslag och natur som är typiska för Uppland och Södermanland men i synnerhet för Bromma socken.

Både träd och fornlämningar var hjärtefrågor som lyftes fram och debatterades i Bromma Hembygdsförenings årsskrift (BHÅ), åren strax innan Familjehotellet med dess park ritades. Uppsatserna vädjade till att slå vakt om lövträden i Brommaskogarna och här riktades även kritik mot en ovarsam nedtagning av blandskogen. Docent Edvard Wibeck, var den som i synnerhet förde ordet och han refererade till arbeten som givits ut av Rådet till skydd för Stockholms skönhet under 1920- och 30-talet, vilka pekade på att samma frågeställningar och oro kring Brommas träd och marker, redan då uppmärksammats. Även Ebba Hult de Geer, publicerade sig ett antal gånger i BHF:s årskrift och väckte, med sitt stora kunnande, bland annat intresset för Brommaflaket, vattenleder och de stora klippblocken. Här erbjöds Brommabon en ingående redogörelse för hur forntidens Brommaland sett ut – en arkipelag som genomkorsats av vattenvägar i skilda riktningar och med stränder – branta och skogsbeväxta. Hult de Geer, intresserade även läsaren för fornborgar och försvarsverk och skrev bland annat om Lokelundens fornborg vid Bromma Riksby, Hummelmoraborgen på det så kallade Gåsberget, Kyrkborgen och Gjallarborgen. Man kan förstå om detta gav intryck åt den som själv ville lämna spår efter sig, i form av arkitektur och bebyggelse. Att anpassa huskroppen efter naturen är ett sätt – ett annat är att anspela på tidigare forntidsarkitektur och låta en egen ”försvarsborg” träda fram på Nockebyhovshöjden.

IMG_6852IMG_6854

Där Familjehotellet ligger på en höjd, kan det beskådas från långt håll. Bergbranten i östlig riktning upp emot hus C, är tvär och fylld av klippblock, stenar, grottor och stengryt och här lyser den bågformade huskroppen i skiftande rött och mönstermurat gult fasadtegel, då solen om morgonen går upp i väst. Huset liksom parken ger associationer åt flera olika tidslager och epoker på en och samma gång.

IMG_6879

8. IMG_5657

(Som vackrast är det handslagna och specialbrända teglet efter regnet. Notera även koppartaket.)

 

I sydlig riktning, framför hus C och husets huvudentré, finns från Gubbkärrsvägen sett en stenmur som bygger upp den delvis bortsprängda klippan. I muren sitter skålformade planteringskärl som även var försedda med vattenledningar och  kunde användas som vattenspel, där vattnet kunde rinna “…från hon i en liten damm omgiven av mossiga block”. 

IMG_6195
Utmed samma mur, från motsatt håll, fanns från början även platsbyggda bänkar och planteringar inom stenlagda terrasser. Längs med hela huset, mot vägen till, växer ännu buskar och träd av olika slag som var på modet vid 1950-talet. Bland annat tall, idegran, doftschersmin, japansk kerria och korallkornell. Likaså har ett mindre klippblock fått stå kvar invid en av entréerna till hus A, som en påminnelse om det ursprungliga och den vilda naturen i Judarreservatet på andra sidan Gubbkärrsvägen.

IMG_6903

Den bågformade byggnaden innesluter en trygg borggård , och vid parkens motsatta sida sträcker sig ett rundpolerat berg upp mot ytterligare en höjd, för att sedan slutta brant ner mot granntomten, vilken även denna är bebyggd med ett hus ritat av Backström och Reinius – Nockebyhus, Sällskapet Vänner till Pauvres Honteux.

IMG_6819IMG_6825

Träden som står i parkens mitt och i dess sänka, skapar en böljande mjuk struktur, till skillnad från tallarna på sänkans östra strand, med sin strama pelarsal av barrträd . På berget växer mossa, blåbärsris och klipptallar och i parken råder enkelhet och stillhet. Det är en skönhet synonym med det funktionella.

IMG_6827  75. IMG_6496

IMG_6814

IMG_6817IMG_6826

Trädgårdsparken framför hus A var från början indelad i mindre rum, med en av alla de lekplatser (sandlådor, gungor, cykelbana för småbarn och en bygglekplats), som anlades för att minska slitaget på de gröna ytorna. Barn skulle inte längre hutas åt och trängas undan, istället ges här exempel på nya tankegångar, där efterkrigstidens ”kompetenta barn” leds bort från de gröna ytorna för att istället leka på anvisad plats.

IMG_6235

Här var tänkt att bli en: “bana för småcyklar”, “sandlåda av stockar”, “bakbord” och “lekfält i gräs eller grus”.

 

På den västra stranden om fornsjöns sänka, ligger nog trädgårdsparkens allra vackraste skulptur, ett söndersplittrat stenblock, i likhet med Ulvrunblocket och det stora klippblocket Ålstenen i Bromma. På samma vis som dessa mer kända block, stöttas detta klippblock här i parken av uppskjuten moränjord och man ser spår efter stormvågor som skapat grottor vid foten och underminerat stenen så att den till sist gått mitt itu. Detta klippblock byggde Bauer medvetet in i parken och lät i ritningarna trädgårdsgångar leda runt och emellan blockhalvorna. De sneda tallarna invid blocket förhöjer det dramatiska uttrycket och alldeles invid bergväggen, har en inramning avsedd för planteringar, murats.

6. IMG_3719IMG_6236

 

Mitt emot det stora stenblocket, alldeles invid kanten av sänkan där trappstenarna leder ner mot Turkiska tältet, ligger även en stensättning som formats för att likna en fornlämning. Här fanns tidigare en anlagd blomsterplantering.

74. IMG_6459

 

Trappan ner mot Turkiska tältet, är ett exempel på hur bryggan mellan de olika historiska lagren bokstavligt framskapats. Man går från forntid till 1700-tal och nutid. Härefter var avsikten var att man skulle kunna förflytta sig vidare upp från fornsjöns sänka, och mot den strama delen av parken som ligger framför hus C. En annan trappa var planerad upp mot den östra sidan där det idag växer en blomsterrabatt.

4.5.

IMG_6456

 

 

 

(Allt material på denna sida är upphovsrättsligt skyddat)

Ett familjehotell – vad var det?

“Var och en i detta familjehotell är en självständig hyresgäst som i ett vanligt hyreshus. I familjehotellet finnes dock viss service, som ett vanligt hyreshus ej kan erbjuda.”
(Citatet är hämtat ur byggmästare Olle Engkvists brochyr: “Familjehotellet Nockebyhov” – ett namn synonymt med Nockeby Familjehotell.)

 


(En annons för Kollektivhuset Blackeberg. I texten under står bland annat: “Besök den välsorterade livsmedelsaffären i Kollektivhuset i Blackeberg /…/ Pröva våra hembakade wienerbröd! Lunch- och middagsgäster emottagas i kollektivhusets restaurant.”) 

 Bostadsstandarden i Sverige hörde till de lägsta i Europa under tidigt 1900-tal och att åtgärda bostäderna blev en av de viktigaste politiska frågorna för den socialdemokratiska regeringen. 1928 använde Per Albin Hansson det goda hemmet som en liknelse för det land som nu skulle byggas. ”I det goda hemmet råder likhet, omtanke, samarbete och hjälpsamhet”. Bostadsbyggandet tog fart och många flerbostadshus byggdes i och kring städerna med moderna lägenheter, framför allt för trångbodda barnfamiljer.

Trångboddheten innebar att man fick tränga ihop sig flera stycken i utdragssoffor och dåliga sängar i köket eller bostadens enda rum. Bristande hygien och sjukdomar gjorde inte situationen bättre.

Alva och Gunnar Myrdal verkade för sociala reformer på flera sätt, bland annat genom boken Kris i befolkningsfrågan (1934). Där menade de att det sjunkande födelsetalet i landet var en följd av den låga bostadsstandarden. En av deras idéer för att få fart på barnafödandet, förutom att bygga moderna bostäder, var att ansvaret för barnen skulle delas mellan hem och samhälle. God service för barnfamiljer var också den bakomliggande tanken med kollektivhus som Alva Myrdal arbetade för. Här skulle kvinnorna äntligen slippa det förslavande hemarbetet och kunna förvärvsarbeta precis som männen. Här kunde familjen äta sin måltid i husets gemensamma restaurang och även barnpassning, tvätt och städning ordnades på ett professionellt sätt av de anställda som skötte husets markservice.
Efter kriget satte bostadsfrågan fart på nytt. Kollektivhusen var sociala experiment som kanske inte fungerade fullt ut – men de sådde frön till idéer som ännu lever kvar i vårt samhälle. Då det med åren blev allt kostsammare att driva familjehotellen, las de ner.

Nockeby Familjehotell med dess park, är av stort värde för att förstå 1950-talets stadsbyggande och dåtida arkitektur. Här finns en yrkes- och hantverksskicklighet och ett påkostat materialval, som på ett tydligt sätt talar till oss om tidens framtidsoptimism.
Idag är Nockeby Familjehotell nyligen ombildat till bostadsrättsförening och i lokalen där den vackra restaurangen en gång låg, är Stockholms stads förskola sedan många år en hyresgäst.

I likhet med Markeliushuset på kungsholmen (Stockholms första kollektivhus fr. 1935) har Nockeby Familjehotell för de allra flesta fallit i glömska. Där fick den särpräglade 30-tals arkitekturen stå kvar även om huset länge fick förfalla ända tills den amerikanska professorn i formlära och industridesign, Cheryl Akner-Koler flyttade in på 80-talet och insåg vilken pärla hon funnit. Markeliushuset har idag återfått mycket av sitt ursprungliga utseende – däribland fasadens och entréns färgsättning. På samma sätt har lägenheterna i huset renoverats med stor försiktighet och respekt för idéerna bakom huset. Renoveringen under ledning av arkitekten Jan Lisinski lyckades så väl att huset blivit förklarat som byggnadsminne. 1994 valdes det dessutom till Sveriges vackraste hus.
IMG_6833IMG_6837

(Hus och Hem nr 12, 2003)

 

Ett liknande renoveringsarbete för vårt eget hus – Nockeby Familjehotell – är något som vi gärna ser fram emot!
Tiden efter kriget var omvälvande i svenskt bostadsbyggande – även om man byggde massor av bostäder var fortfarande material och hantverk av hög kvalitet.

(Allt material på denna sida är upphovsrättsligt skyddat)

Startsida: Nockeby Familjehotell – ett kollektivboende från 1950-talet

68. IMG_6495

Denna blogg är en beskrivning över och en berättelse om Nockeby familjehotell – ett av landets så specifika kollektivhus från 1952. Adressen är Gubbkärrsvägen 29 i Bromma/Stockholm.
(Ansvarig för publicering av text och bild: Viveka Rabenius)

2008 gjordes av Stockholms Stadsmuseum en inventering med tyngdpunkt på fastigheten, som man fann ha stora kulturhistoriska värden och därför grönklassades i en sammanhållen entitet med dess trädgårdspark. Grönklassad: innebär att en byggnad (med byggnad avses här både hus och trädgård) har ett högt kulturhistoriskt värde, liksom att bebyggelsen är särskilt värdefull ur ett historiskt, kulturhistoriskt, miljömässigt samt ur ett konstnärligt perspektiv.
Delar av motiveringen till grönmarkeringen lyder på följande vis: ” /…/ utgör ett representativt exempel på tidens bostadsbyggande och sociala tankegångar. Utformningen är raffinerad och välgestaltad, med stilsäker arkitektur och påkostade materialval i form av tegel och koppar. Byggnaden slingrar sig längs en kuperad höjd med bergspartier, barrträd och gräsytor, kring en avskild och inbjudande gårdsmiljö. Huset är mycket välbevarat, även i sina detaljer. Det exponerade läget ger anläggningen stora stadsbildsmässiga värden. /…/”

Den unika och långsträckta fastigheten, indelad i hus A, B och C samt de ursprungligen tillhörande radhusen, stod efter ritningar av Sven Backström och Leif Reinius färdiga 1952. Backström och Reinius som kanske mest är kända för att ha ritat Vällingby centrum, hade till sin hjälp byggmästare Olle Engkvist. (Redan då omtalad för de numera så berömda ”Per Albin-radhusen” på Ålstensgatan). Även då det gällde trädgården hade man anlitat en av de främsta. Walter Bauer – var en för sin tid mycket välkänd landskapsarkitekt med diger meritlista (har bland annat återuppbyggt Drottningholmsparken, Tessinska palatsets trädgård och skrivit flera trädgårdsböcker).1.

4.

IMG_6838

                                   Nedan: “Per Albin-radhusen” på Ålstensgatan.

Per Albin-radhusPer Albin

 

(Allt material på denna sida är upphovsrättsligt skyddat)